Våran 12e raka seger är säkrad, men det krävdes straffar. Vi inledde med ett riktigt bra spel, men Sollentuna krigar sig igenom matchen. Deras gameplan fungerade och knep en poäng från oss med endast sekunder kvar.
Vi inleder matchen riktigt bra. Under större delen av perioden så är det spel mot ett mål. Vi har hög fört och vill verkligen göra mål. Sollentuna har svårt att få tag på pucken, men kompenserar med att spela aggressivt.
Vi tar ledningen efter 10.51 genom #15 Lindewall hittar nätet. SHC surfar till och två av deras spelare ger sig på en av våra. Det leder inte till någon utvisning, men vårat mål är godkänt och vi leder.
Med ca 6 minuter kvar av perioden så får SHC sitt första riktigt långa anfall, med flera skott på mål. Det är här matchbilden börjar att vända till deras favör. Perioden avslutas med flera utvisningar, där dom två sista kom under den sista minuten och båda drabbade oss. Det betyder att vi avslutade perioden i spel 3 mot 5.
Dom som räknade skotten fick det till 9–9. I mina ögon finns det inte en möjlighet att dom räknade rätt. Vi borde ha några skott till, medans några av Sollentunas skott bör dras av. 15 minuter av perioden var våran och SHC kom knappt in i våran zon.
Den andra perioden startade på samma sätt som den föregående slutade, vi spelar i 3 mot 5. SHC kommer ut med en hög intensitet, som dom kommer att bibehålla under resten av matchen, och lyckas kvittera. Det hade endast gått 1.02 när målet kom.
I denna period så får vi väldigt många utvisningar. Det blir två 2 minutare och en 5+20. Jag har väldigt mycket att säga om dessa utvisningar, då jag tycker att det var väldigt konstiga domslut. Jag tänker dock inte yttra mina tankar här, då texten kommer att bli alldeles för lång. Det enda som jag tänker säga är att jag anser att domarnivån sjunker.
Innan perioden är färdigspelad så lyckas vi i alla fall ta ledningen igen. #89 Kivelä Carlzon vinner tekningen och får pucken till #41 Feuk, som vänder om och skjuter in den i mål. Tiden var 14.27. Ni kanske tänker ’Kivelä Carlzon har väll inte nummer 89, han har väll 58’. Mitt svar är: inte längre. Det såg ut som dom äntligen fått sina nya tröjor och då har vissa spelare ändrat sina nummer.
I andra perioden blev skotten 12–11 och det känns väldigt rimligt. Vi må vara det bättre laget, men Sollentuna spelar med en hög intensitet och vilja. Deras spel är inte vackert, men det funkar.
Den tredje perioden är väldigt lik den andra. SHC spelar intensivt och krigar konstant, medans vi är för tillbakalutad. Vårat bekväma spel syntes som mest när vi spelade powerplay. Vi hade 2 PP i tredje och båda gångerna så gick det långsamt. Man håller i pucken länge, sen passar man, för att sedan fortsätta på samma sätt. Vi kommer aldrig till avslut. HUR SKA VI KUNNA GÖRA MÅL DÅ?!
Med en och en halv minut kvar så plockar SHC ut målvakten. Dom forcerar framåt och lyckas kvittera till 2–2 med endast 40 sekunder kvar.
Jag är inte speciellt förvånad över att dom kunde kvittera. SHC ville mer än oss. Man kommer väldigt lång på vilja. Skotten blev 6–5.
I övertidsperioden så greppar vi tag om matchen igen. Vi för spelet och lyckas få en utvisning med oss. Det blir dock inga mål. Skotten blev 1–4.
Nu väntar straffläggning. #27 Hertzberg missar våran första, det gör även Sollentunas spelare. #41 Feuk missar också och det gör även SHC. Sista straffläggare är #9 Rommel som gör mål och SHC missar.
Det satt långt inne och vi göt ingen bra match, men vi vinner i alla fall. Två poäng till och en 12e seger. Det känns härligt. Vi måste dock ändra våran inställning. Visst blir våra motståndare bättre ju längre säsongen går, men vi måste också bli det. Det är svårt att hålla motivationen uppe, det förstår jag. Vi är i princip klara för Allettan, men vi måste hitta motivationen igen. Med detta spel så blir det inte mer publik på läktaren.
Nästa match spelas på lördag. Då möter vi Huddinge igen.
Vi ses!
/Markus Ahlm
Comments